Ackord
Två eller fler toner som spelas samtidigt. På gitarr använder man ofta särskilda grepp för att spela ackord.
Gitarrtermslexikon
Här hittar du vanliga gitarrtermer förklarade på ett tydligt och praktiskt sätt. Lexikonet är tänkt som ett stöd när du stöter på ord i lektioner, pdf:er och videor och vill förstå vad de faktiskt betyder i spelandet.
Snabbnavigering
Hitta rätt term snabbare
Klicka på en bokstav för att hoppa direkt till rätt del av lexikonet. Termerna är skrivna för att vara begripliga även för nybörjare, men samtidigt användbara även när du kommit lite längre.
A
Anslag
Själva sättet man sätter tonen i rörelse på, till exempel med finger eller plektrum. Anslaget påverkar både klang och känsla.
Arpeggio
När tonerna i ett ackord spelas en i taget i stället för samtidigt. Vanligt både i klassisk gitarr och i komp- och solospel.
B
Band
De olika lägena på greppbrädan. När man säger tredje bandet menar man området mellan andra och tredje bandstaven.
Bandstav
Metallstaven som sitter tvärs över greppbrädan och delar upp den i olika toner.
Barré
När ett finger, oftast pekfingret, trycker ner flera strängar samtidigt över ett helt eller halvt band. Används i många ackord.
Bend
När man trycker upp eller drar ner en sträng över greppbrädan så att strängspänningen ökar och tonen höjs. Vanligt i elgitarrspel.
Box
Ett mönster på greppbrädan, ofta använt när man lär sig pentatoniska skalor eller improvisation.
Brygga
Används ibland som synonym till stall, men kan också syfta mer specifikt på den del där strängarna löper över på vissa gitarrer.
C
Capo
Ett hjälpmedel som kläms fast över greppbrädan och höjer tonarten utan att man behöver ändra sina ackordformer.
D
Dämpa
Att hindra strängarna från att klinga fritt. Det kan göras med höger eller vänster hand för att få ett torrare eller mer rytmiskt ljud.
Dominant
Det ackord som bygger på tonartens femte ton. Dominanten skapar ofta spänning som vill lösas till tonikan.
Dur
En tonart eller skala med ljusare karaktär än moll. Till exempel C-dur eller G-dur.
F
Fingerplock
När man spelar med fingrarna i stället för med plektrum. Vanligt i klassisk gitarr, visa, folk och mycket annat.
Fingersättning
Vilka fingrar man använder för att spela en tonföljd, ett ackord eller en passage. Bra fingersättning gör det lättare att spela avslappnat och säkert.
Flageolett
En övertonston som uppstår när man lätt vidrör strängen på ett visst ställe i stället för att trycka ner den helt. Det ger en ljus och svävande klang.
G
Grepp
Hur vänsterhanden placerar fingrarna för att spela en ton eller ett ackord.
Greppbräda
Den del av gitarrhalsen där man trycker ner strängarna. Bandstavarna sitter på greppbrädan.
Grundton
Den ton som ett ackord eller en skala utgår från. Grundtonen hjälper dig att förstå vad ackordet eller skalan egentligen bygger på.
H
Hammer-on
När man slår an en ton och sedan sätter ner ett finger hårt på ett högre band så att en ny ton hörs utan nytt anslag.
Hals
Den långa delen av gitarren mellan kroppen och huvudet. Där sitter greppbrädan.
Huvud
Den övre delen av gitarren där stämskruvarna sitter.
I
Improvisation
När man hittar på musik i stunden i stället för att spela något helt färdigskrivet.
Intonation
Hur rent gitarren stämmer över hela halsen. En gitarr kan vara stämd i öppna strängar men ändå låta orent högre upp om intonationen inte stämmer.
K
Klang
Hur tonen låter i färg och karaktär. Samma ton kan få olika klang beroende på teknik, anslag och instrument.
Kadens
En ackordföljd som tydligt visar eller bekräftar en tonart. Ofta används den för att skapa avslutning, vila eller riktning i musiken.
Komp
Det rytmiska och harmoniska stöd som ligger under en melodi eller sång, ofta spelat med ackord.
L
Legato
Ett sätt att spela så att tonerna binds samman mjukt, utan tydliga avbrott mellan dem.
Lägespel
När man spelar inom ett visst område eller läge på greppbrädan i stället för att flytta sig mycket.
M
Mediant
När två ackord har grundtoner som ligger en ters från varandra, till exempel C och Em eller C och Am. Då delar ackorden ofta flera toner, vilket gör att bytet mellan dem kan låta mjukt och nära besläktat.
Modulering
När musiken byter tonart och får ett nytt tonalt centrum. Det används ofta för att skapa variation, spänning eller en starkare känsla framåt.
Moll
En tonart eller skala med mörkare eller mer vemodig karaktär än dur. Till exempel A-moll eller E-moll.
N
Nedslag/downstroke
När man spelar ett slag nedåt med plektrum eller hand över strängarna.
P
p-i-m-a
Benämningar på högerhandens fingrar i klassisk gitarrteknik: p = tumme, i = pekfinger, m = långfinger och a = ringfinger.
Palm mute
När man dämpar strängarna lätt med högra handens handkant nära stallet för att få ett kortare och tätare ljud. Vanligt i rock och pop.
Parallellackord
Ett dur- eller mollackord som hör ihop nära med ett annat ackord, till exempel C-dur och A-moll.
Plektrum
En liten platta som man håller mellan fingrarna och använder för att slå an strängarna.
Plockhand
Den hand som slår an eller plockar strängarna. För de flesta högerhänta är det höger hand.
Pull-off
När man först spelar en ton med ett finger nedtryckt och sedan drar av fingret så att en lägre ton hörs utan nytt anslag.
R
Riff
En kort, tydlig och ofta upprepad figur. Vanligt i rock, blues och pop.
Rytm
Hur tonerna och slagen är placerade i tiden.
S
Sadel
Den lilla delen längst upp vid huvudet där strängarna vilar innan de går vidare till stämskruvarna.
Skala
En bestämd följd av toner, till exempel dur- eller mollskalan. Skalor används både för teknikträning och improvisation.
Slide
När man låter ett finger glida längs strängen från ett band till ett annat utan att släppa kontakten. Det ger ett mjukt och sammanhängande ljud.
Slagkomp
Komp där man spelar rytmiska slag över strängarna, ofta med ackord. Vanligt i visor, pop, rock och många låtar för nybörjare.
Stall
Den del av gitarren där strängarna sitter fast på kroppen. Stallet påverkar bland annat stränghöjd, klang och spelkänsla.
Stämskruvar
Skruvarna på huvudet som används för att stämma gitarren.
Stränghöjd
Avståndet mellan strängarna och greppbrädan. Hög stränghöjd kan göra gitarren tyngre att spela på, medan låg stränghöjd kan ge rassel.
T
Tablatur
Ett sätt att skriva musik för gitarr med siffror som visar vilket band man ska spela på respektive sträng.
Takt
Musikens indelning i jämna grupper av slag.
Tonart
Det tonala sammanhang som en låt eller ett musikstycke utgår från. Tonarten bestämmer vilka toner och ackord som känns naturliga och vilket tonalt centrum musiken har.
Tonika
Det ackord eller den ton som fungerar som musikens vilopunkt och centrum i en tonart. Det är dit musiken ofta vill återvända.
Transponera
Att flytta musik till en annan tonart.
U
Uppslag/upstroke
När man spelar ett slag uppåt med plektrum eller hand över strängarna.
V
Vibrato
En liten, kontrollerad svängning av tonen som ger mer liv och uttryck.
Växelbas
När basnoterna i ett komp växlar mellan olika strängar eller toner, ofta för att skapa mer rörelse.
Å
Åttondelar
Notvärden som ofta används i komp och rytmövningar. Två åttondelar ryms i ett fjärdedelsslag.
Ö
Öppen sträng
En sträng som spelas utan att man trycker ner den med vänster hand.
Öppet ackord
Ett ackord där en eller flera öppna strängar ingår. Vanligt i början av gitarrspel.